walkingbass

Bass Player placerar Scott LaFaro i rampljuset 28 år efter hans frånfälle. Med all rätt förstås. Tillsammans med Bill Evans tog han jazzen i en innerligare och ändå intellektuell riktning. I klippet hörs en inspelning av Waltz for Debby där det finns ett nästan akademiskt, genomarrangerat tilltal men ändå en öppen och fjäderlätt approach. LaFaro är överallt men ändå inte i vägen, utan rör sig strax bakom Evans nätta handlag. Paul Motian, tassar och knuffar med mjuka handleder. 1961, det tycks omöjligt, och vad hade hänt med triojazzen om LaFaro inte förolyckats.

Två omistliga inspelningar med LaFaro/Evans är ju Waltz for Debby och Sunday at the Village Vanguard. Båda inspelade live, just på Village Vanguard i New York. Lyssna på skivorna i lurar och du hör hur publiken småsnattrar, förmodligen ovetande om att det de hör är ett av ögonblicken. Det är perfekt.

 

 

Och jo, Waltz for Debby är samma låt som Evans spelade in med Monica Z, Monicas vals, här med Eddie Gomez på bas, tekniskt, elegant, men inte med samma elektricitet som i LaFaros lir. Chuck Israels spelar på orginalversionen. Det är vackert och tilltalande av nostalgiska svartvita skäl, men Evans trio på skivorna jag nämner tidigare har ett annat organiskt uttryck.