walkingbass

Om förra veckan var medioker så har den här veckan präglats av idrottsliga framgångar, på det mer personliga planet. Måndag, en rättmätig seger i badmintondubbel över Kapitalet, 2-1. Rektorn och undertecknad flöt fram på golvet och manövrerade ut de gåsleverstinna. Tisdag, innebandy, 2-1 i matcher även om inte spelet var mycket att skryta om. Torsdag, en motionsidrottens framgångssaga. H och jag hade sedan tidigare blivit utmanad av de unga och vältränade P och J i pingisdubbel, och jag måste erkänna att jag var inställd på en riktig kraftmätning, eftersom vi var rätt jämspelta sist vi möttes under leksamma former i Fucking Åmål. Men, nej. Ålder, erfarenhet, känsliga handleder, stabila tävlingsnerver och ett stort hjärta fällde avgörandet. I första matchen skrapade P och J fram en setboll, men vem bryr sig? 4-0 till oss. Andra set, 4-0 till oss och detroniseringen är ett faktum. (Inom parentes, det är ju där jag skriver nu, så bytte vi sedan lag, på nytt en seger med 4-0. Därefter singelspel där jag vann samtliga matcher. Totalt: 15-0 i set.) Men allt det där är ju oviktigt och inget som jag bryr mig om. Det viktigaste är att få röra på sig lite.