Jag måste gå

Jag skakade hand med en kvinna idag och det obehagliga inträffade att hon höll kvar handslaget lite för länge. När jag drog tillbaka handen så liksom klämde hon mina fingrar i ett fast grepp och det var en situation som kändes mycket obekväm. Nästan genant. Hon log desutom hysteriskt under tiden som om vore hon överdrivet glad att skaka just min kalla hand. Så där stod vi. Hon med sitt vilda leende och fasta grepp och jag med panikartad blick i ett tamt försök att återvinna rätten till min egen hand. Vad ville hon egentligen? Hon kanske bara var nervös och ville göra ett överdrivet gott intryck. Men vem skulle vilja flina upp sig så till den milda grad för att imponera på mig? Och vad är det för fel på ett 'hej' och en avmätt nick?
     Nästa gång vi möts skall jag stryka som en skugga längs väggen och springa till bilen. Jag är orolig. Kan jag inte bara få vara i fred?








Kommentarer
Postat av: Ulf Hansson

Dagens Google-annons:

"Social Fobi

Program mot panikångest, social fobi, oro"

2009-08-31 @ 21:03:32
Postat av: PJ

Måtte det inte ha varit någon i min familj - typ fru eller dotter (som numera är elev till dig - huga...)

2009-09-01 @ 16:40:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0