Empati?

Jag försöker med hjälp av självömkan, en av mina främsta grenar, få femåringen att hämta en filt till eftermiddagens tupplur. Hon svarar kallsinnigt att hon inte tänker bistå mig med denna enkla handräckning.

- Det käns inte som om någon bryr sig om mig, försöker jag med märkbart bedrövad röst.
- Du bryr dig om dig.
- Jag håller på att frysa ihjäl.
- Du bara skojar.

Det känns som att det kan vara läge att se sig om efter en plats på ett trevligt äldreboende så småningom.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0