walkingbass

Vi har en sladdis. Tre, snart fyra år som är charmerande på alla sätt. Men jag oroas alltmer över det inflytande som hennes äldre syskon har över hennes verbala utveckling. Igår när jag vilade mig en minut på sängen stack hon näsvist in huvudet i dörröppningen och sa: "Pappa, vad är ditt issue?"
    Hennes frasering var som tagen ur artonåringens taggtrådsfyllda språkdräkt när hon anklagande beklagar sig över att jag inte oavbrutet slår frivolter av ren glädje. Kan man inte bara få vara ifred?