walkingbass

...och vi blev som vanligt uppraggade av rumsuthyrare. Morgonen efter äter vi frukost hos Anna-rumsuthyrarens, mamma. Ägg, skinka, ost, hemgjorda marmelader, bröd, juice, kaffe, meloner och aprikoser trängs snart på bordet; på en liten bänk, tv med grekisk morgonsändning.  Dimitri, Annas man kommer ut ur skjutdörren för att jaga nya nattgäster vid hamnen, säsongen har inte riktigt startat. En äldre dam trillar strax ut ur skjutdörren i nattlinne och har uppenbarligen rensat en bunke brytbönor, en annan parant kvinna kommer strax ur samma skjutdörr med städutrustning och skall snart städa rummen. Sotiris, Annas och Dimitris son, 3 år trippar yrvaken ut i blåvit pyjamas och levererar snart en hel farm av plastleksaker till vår dotter Johanna och snart leker de en lek utan ord. En minut senare, Anna i en turkos nattdräkt med texten "Play with me" på tröjan. Anna och modern grälar som mödrar och döttrar verkar göra i hela världen, bitskt men kärleksfullt, allvar och ömhet. Två mycket feminina och gracila franska män knackar på och kindpussar alla utom oss och överlämnar en stor krukäxt till "big mama" och säger farväl eftersom de skall vidare till Mykonos. Tio minuter senare står vi med våra ryggsäckar och paraplyvagn på trottoaren och väntar på Anna som skall skjutsa oss till en större lägenhet. I bilen frågar jag henne om hon kommer ihåg mannen, flakmopedist, som körde före oss dagen innan från hamnen och tappade en hel säck med färska kycklingar mitt framför bilen. Hon skrattar.

Efteråt förstår vi att vi inte bara snuddat vid det genuina grekiska vardagslivet. Vi har träffat Gudmodern.