Oberoende Vad Fursten Säger

Kilar in på Klasses för att leta efter en jazzplatta  men travar ut med 4 x Hansson de Wolfe United och sitter några timmar senare med min tommaste åttiotalsblick och ett leende, fånigt, som inte går att stjäla. Och jag saknar så innerligt någon som skulle ta deras plats i det svenska musiklivet, med copywritersmarta texter som förstår ordens betydelse och inte måste formulera texter som noveller för att uttrycka något.
    De Wolfes och Hanssons texter skickar å ena sidan ut scenarion som är så elegant nonchalant formulerade att de tycks sippra ut via mungipan och beslöjas av cigarettröken innan de når lyssnarens öron. Men. Emellanåt kommer de där raderna som rubbar ens fattning och faktiskt stjälper världsordningen för en stund. Mona Sahlin använde Var kommer barnen in? i ett tal och den fungerar väl som exempel på Hansson/de Wolfes ordkonst. I ett girigt åttiotal var det en text som skar som laser i den plastiga kulturvärlden.
     På LP:n Artattack finns Oberoende Vad Fursten Säger, en oväntad ordkonst som inte står att finna i den svenska populärmusikens 00-tal, där texten lånar bildspråk av Boye av Södergran innan situationen förklaras som med ett naivt formulerat credo:

Oberoende vad Fursten säger
Är du fri
Vet att du är alltid du
Men du och jag är vi



 

Kommentarer
Postat av: bernur

Här kan jag hålla med dig: Hansson de W utd tillhörde favoriterna under tidigt 80-tal. Kanske min musiksmak var mer sofistikerad då än den är nu? Ett sorgligt underskattat band, med texter som var skärpta och intelligenta och roliga, och faktiskt med musik som passade som smäcken till texterna.

2008-10-05 @ 12:38:05
Postat av: Kristina

Ja, och Lorne de Wolfes röst till det, hans sätt att sjunga, med en alldeles särskild, liksom återhållen, intensitet..

2008-10-06 @ 00:01:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0