walkingbass

Har precis införskaffat ett hårt case till min kontrabas som och valde efter moget övervägande en vit färg, istället för svart eftersom jag tyckte att associationen till en likkista låg alltför nära. När jag stolt presenterade inköpet för min fru var hennes omedelbara kommentar: Vill du bli begravd i den där?
    Den som känner min fru, vet att det i hennes röst inte fanns spår av sarkasm. Frågan var framställd av ren omtanke och vi var strax inbegripna i en diskussion om hur mitt kontrabasfodral skulle fungera som likkista. Det finns handtag som skulle göra att några kralliga killar lätt skulle kunna hiva upp etuiet på axlarna, jag skulle lätt få plats och det skulle vara den vackraste kista jag har sett, men när vi befann oss mitt i en diskussion om förruttnelse som skulle ha fått Baudelaire att le inåtvänt så hejdade jag mig plötsligt och stelnade till av fasa. Vi talade om döden. Hoppsan.