walkingbass

Jag var på Arbetsförmedlingen idag och bad dem om synpunkter på min eventuella framtid som badmintonproffs. Jag frågade om det var något särskilt jag måste tänka på. Måste jag till exempel börja stretcha? Jag redogjorde på bästa sätt för min timing och placeringsförmåga som kompenserar min något voluminösa kroppskonstitution men förmedlaren ville inte lyssna på det örat. Han menade att det vanliga är att yrkesutövande idrottsmän slussas vidare via sina moderklubbar till en mer professionell verksamhet. Jag tittade förnärmat på honom innan jag redogjorde för min (och indirekt Direktörens) karriär i Korpen. Vi låg i division 2 en hel säsong innan vi på grund av bristande motivation och småskador gjorde ett fritt fall genom hela seriesystemet. När den hånleende tjänstemannen tillade att Korpens seriesystem inte är detsamma som elitspelarnas blev jag helt perplex. Han, den infantile stackaren, lever i tron att det finns ytterligare ett seriesystem med bättre spelare. Som om det skulle finnas en badmintonens idévärld där ett mer högklassigt spel skulle kunna existera? Jag reste mig förnärmat ur stolen och betackade mig för vidare konsultation. Situationen tycktes mig helt bisarr. Som om Zlatan skulle be Ingvar Oldsberg om träningsråd.