walkingbass -

Med några enkla, men dock, ord

Samme man, som kan ses dra sin bokvagn med ena handen och elegant balansera en kaffekopp med den andra samtidigt som han handleder en knippe elever och förbereder sina välformulerade lektioner, har i helgen lyckats med konststycket att få en av sin läsvärda texter publicerad Under strecket i Svenskan. Jag är stum, inte av förvåning, men av beundran för det aldrig sinande intresse och den personliga särart som präglar hans skrivande och förhållningssätt till litteraturen. Det går ju att stilla fråga sig, i de tider när skolan ängsligt vurmar om sitt rykte, om en sån prestation får den uppmärksamhet som den förtjänar. Troligen inte. Från min kant, hur som helst, en uppmuntrande och försynt applåd.

2009-03-30 @ 22:17:43 Ge mig ett vettigt... Permalink

Kommentarer

Postat av: bernur

Åh, du skulle bara se hur blossande röda mina kinder blir nu, tack! Och du skulle bara veta hur mycket träning som ligger bakom det där kaffekoppsbalanserandet (fråga Sabina hur hennes world lit-uppsats såg ut!).

Jag tänkte jag skulle ta halva arvodet som gick till den där Stockholmsfirman som skapade vår payoff, hur den nu lät ...

2009-03-30 @ 23:52:05

Postat av: lena kjersen edman

Bernur är till sann glädje för sina läsare. Absolut!Men Walkingpass är också värd en stående ovation.

Jag läser med förtjusning det du skriver - och ibland skrattar jag så mascaran skvätter.(Det var när jag läste dina pappafunderingar om hur du en tidig gräsänkligsmorgon tvättar kissindränkta legobitar.)

Vad har Jönköpings sjuttonåringar gjort för gott som får umgås på lektionerna i svenska med två (2)

sådana ordvitala lärare?

2009-04-01 @ 18:33:50

Postat av: WB

Tack för de orden, de värmde verkligen upp en trött torsdag.

2009-04-02 @ 20:23:16

Trackback