Jag badar

Jag badar, bokstavligt och bildligt, i min barndoms bassänger och när jag sölar mig fram några femtiometerslängder möter jag min lärarinna från lågstadiet i mötande riktning i en piffig röd badmössa och jag hälsar och frågar om hon känner igen mig och hon påstår att jag är bekant.
    Min klasslärare från 1972-74, det svindlar. Då, nedflyttad från Stockholm, Vällingby, och jag minns att jag grät min första dag i skolan och jag tror faktiskt inte att jag har känt mig mer utelämnad i mitt nu medelåldriga liv än just den första skoldagen i F-län. Det var så eländigt. Jag förstod inte vad mina klasskamrater sa på sin långsamma och dryga jönköpingsdialekt och jag längtade så det värkte i bröstkorgen efter mina riktiga kompisar från Abiskovägen och det nybyggda badhuset i Vällingby Centrum. Men det var lyckligtvis ett tillstånd som gick över. Jag trivdes med tiden allt bättre i skolan, men jag tyckte att svensklektionerna var urtrista eftersom jag redan läste bra och att sitta och ljuda i kör kändes stengrått. Jag hade för övrigt samma underliga rörelsemönster då som nu, osorterat och utan synbar kontroll, och jag minns att min mamma skrattade så att tårarna föll, efter ett kvartssamtal med min klasslärare. Hon hade sagt att hela klassrummet sattes i rörelse när jag gick fram för att vässa pennan vid katedern.
    Nu badar vi rätt ensamma i de kommunala bassängerna, men då, på sjuttiotalet vimlade det av ungar som dök, simmade och förde oväsen. Jag vill minnas att vi förde ett sånt liv att de suraste av de vuxna, med ett riktigt stenansikte i spetsen, lyckades utverka en tid där badgästerna var tvungna att vara äldre än sexton år. Det var inga pensionärer som talade om åldersdiskriminering då.
    När jag väntar på att barnen skall göra sig klara för hemfärd hör jag röster av lekande barn från andra sidan av den angränsande Attarpsdammen. Skogsdungarna, lekplatsen, villaområdet med cykelvägarna. Det låter som på sjuttiotalet.

Kommentarer
Postat av: LS

Hej WB! Du har nu i nostalgins tecken skrivit vackert om både 80-talet och nu 70-talet (själv föddes jag ungefär när du började skolan). Nu frågar jag dig, i egenskap av svensklärare, vad kommer man kalla detta årtionde? 00-talet? Hur låter det, rätt om det kommer omnämnas med nostalgins kärleksfulla röst...?

2009-07-25 @ 11:25:56
Postat av: WB

Jo, frågan är vad vi kommer att vara nostalgiska över.

2009-07-27 @ 10:47:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0