Språket

Läser i DN idag och spiller ut kaffet när jag läser "Ökning av självmord bland kvinnor ses över". Ibland förundras jag över hur de små språkliga valen vi gör kan bli så ödesdigra. Rubriken är förstås korrekt, men det är något i valet av konstruktionen "ses över" som får det att slå runt i skallen på mig. Man kan se över, med fördel, en organisation, en bilverkstad, returburkssystemet på ICA Maxi, familjens mobiltelefonräkningar och musikskolans budget. Men. Det går inte att använda "se över" om frågan varför unga kvinnor i allt högre utsträckning tar livet av sig.  Det överför bilden till min sargade hjärna av att två män i beslutande positioner på Socialstyrelsen samtalar per telefon:

Tjena Bertil.
Hej.
Läget?
Jodå.
Du, jag ser här att tjejerna tar sig själva av daga. Vi kanske skulle kika på det.
Jo. Men vem äger frågan?
Ja, det är ju inte direkt något vi kan göra något åt och det är ju kanske inte vårat krig. Men vi kanske skulle kika på det?
Ja. Vi kollar och återkommer.
Topp. Hej.

Hörde på radio hur en av landets mer kända och stureplansorienterade bloggare hade gjort sig rolig över en känd skådespelares sorg över sin döda hund. Skådespelaren hade sagt till tidningen att det var en "kanonhund" och bloggaren hade gjort sig rolig över att "kanon" kan sammansättas i kombination med bil, läge, skiva och film, men inte hund. En hund kan vara mysig och gullig men inte kanon. Jag håller med, men någonstans finns förstås en gräns där sådana iakttagelser blir fascistoida. En sörjande människa bör nog få använda de sammansättningar av ord som känns närmast hjärtat just då, utan att det kablas ut med ett gapskratt till en hetsig bloggpöbel.  




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0