Kind of Blue

image5



När popmusiker ombeds att nämna en jazzskiva som betytt något för dem är svaret undantagslöst Kind of Blue. Kanske för att tilltalet i musiken fortfarande har den där fräschören och lystern. Det modala anslaget skapar en linje i musiken, ett slags svävande tonalt tillstånd där musikerna svänger svårt, men samtidigt strikt och tillbakahållet. En ensemble som på tå vegeterar i snårskog och med vidöppna öron då och då lyckas leda hela ekipaget ut på öppna fält. Det är bedövande, men det grämer mig att jag levat i villfarelsen att Bill Evans levererar det emblematiska pianosolot på Freddie the Freeloader. Det är Wyn Kelly. På ett ynka spår.  Canonball, Trane och Miles-en fullblodstrio som inte kväver varandra utan snarare pumpar syre i klangerna. Du köper skivan för 69 spänn hos din näthandlare. Hyggligt för en blå kommentar till en skoldag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0