Samuel Ljungblahd, Reason Why
Sådär fem år efter min samtid har jag upptäckt Samuel Ljungblahd. Unga människor har försökt förklara för mig att Ljungblahd är något att ha men jag har av någon anledning inte tyckt att det fanns plats för en svensk artist till i mitt medvetande. Korkat.
Reason Why innehåller musik som är starkt rotat i en soultradition som väl närmast får en att tänka på gamla Motown. Produktionen är rätt igenom luftig med gott om utrymme för respektive musiker i en stilren ljudbild. Här finns mycket att lyfta fram. Lyssna på bas- och trumspelet på First day of spring. Anders Hedlunds trummor tassar fram som en elitmotionär i ett elljusspår med fjäderlätta handleder och ställs mot David Lindvalls basspel som mer liknar en orienterares väg i basslinjeskogen med tyngd och studs på samma gång. Det handlar om elasticitet, timing och telepati. Magi. Och kanske jag här snuddar vid styrkan hos Reason Why. Det handlar om varje musikers chans att tillföra något till inspelningen och inte uteslutande om rutin. Därför sitter jag och fryser när jag hör de klasisska discostråkarna i Please You och de smäktande dito i Freedom song, eller varför inte Andreas Anderssons glödande saxlir och självlysande arrangemang.
Styrkan finns till syvende och sist i Ljungblahds röst som tycks obegränsad. Paradoxalt nog finns här också en framtida fälla. Ljungblahd kan som få ändra klangen i sin röst, vilket naturligtvis på sätt och vis är en styrka och en gåva. Men influenserna och rötterna i traditionen som han uppenbarligen älskar blir ibland så synliga att det är svårt att värja sig. John Legend, Donny Hathaway, James Brown, Prince, Wonder eller varför inte en ung Burke - allt ryms så tydligt i hans uttryck att jag som lyssnare ibland undrar hur Samuel Ljungblahd egentligen låter. Å andra sidan är resultatet så förbaskat bra och framför allt, levande, att det utan problem är lätt att acceptera att arvet från hans husgudar (?) så kreativt förvaltas och förs vidare.
We really need to bring the music back today
Who can forget all the classics Motown classics gave
En programförklaring så god som någon.
