walkingbass

Jag hörde på Studio ett igår och Barbro Hedvall var inbjuden att kommentera alliansens märkliga soloräder den sista månaden och jag slutade klistra tapeter och tryckte bokstavligen örat mot radioapparaten. Hedvall spelar i en egen division i journalisternas näbbgäddedamm. När andra nervöst hugger och biter på allt som rör sig med affekterade stämmor talar hon med klar röst om vad man har rätt att kräva och förvänta sig av våra politiker utan att darra på rösten och med en självklar integritet. Det är så uppfriskande när någon inte hela tiden måste markera tillhörighet och idérevir utan kan säga till en gängse meningsmotståndare "jag tror att du har helt rätt där". När andra verkar besitta svaren vågar, jag säger vågar, hon formulera de mest konstruktiva frågorna och föra de mest givande samtalen. Måtte hennes röst aldrig tystna i etern och det gråmulna mediaduggregnet.